Om träning

Det är skillnad på träning och träning. Läs och fundera över vilken typ av träning som passar bäst. Alla ska inte träna på samma sätt.

Kondition för att orka svetsa

Trots lyfthjälpmedel och fixturer som placerar objekt i bra positioner kan svetsning vara ett tungt arbete. För att orka med är bra kondition avgörande. Promenader kan vara ett bra sätt att börja konditionsträna. Sedan gäller det att hitta de former som passar var och en. Syftet med konditionsträning är att öka hjärtfrekvensen. Det innebär att man ska bli andfådd och svettig under träningspassen.

Hur vet man att konditionen räcker till för svetsning? Man brukar säga att svetsare inte ska bli mer än lätt andfådda eller lätt svettiga under arbetspasset (då utnyttjar man högst 30-35% av sin maximala fysiska kapacitet). Man kan klara korta perioder av tyngre arbete men då gäller det att ta mikropauser eller att varva med lättare arbetsuppgifter.

Om arbetet är mycket tungt ska ni se över om arbetet kan underlättas till exempel med lyfthjälpmedel eller om det tunga arbetet behöver organiseras om, till exempel genom att fördelas på fler personer.

Träning men också vila

Träning är ofta också bra och gör att man orkar bättre, men man får inte glömma bort att vila behövs för att träningen ska ge effekt. Träning kan göra att man mår bättre och klarar arbetet bättre.

För att ett träningspass ska vara effektivt krävs att det följs av tillräcklig vila. Under träningen bryts nämligen muskler och andra vävnader ned för att sedan byggas upp till en högre nivå under vila.

Vilken träning som behövs beror på vad man vill uppnå med träningen. Exempel på olika syften med träning kan vara:

• konditionsträning för att inte bli så trött eller andfådd av arbetet
• styrketräning för att stärka musklerna så att svetsaren klarar av de tunga momenten i jobbet
• rörelse- och koordinationsträning för att utveckla en bra motorik som krävs vid det precisionsarbete som svetsning är

Starka muskler

Om arbetet är tungt, till exempel om man lyfter och flyttar på tungt gods, behövs muskelstyrka. Självfallet handlar det inte om att få snygga muskler utan om att träna kroppen så att musklerna klarar sina uppgifter i det dagliga arbetet med god marginal.

Flera muskler och muskelgrupper samverkar vid svetsning. Det räcker alltså inte att vara stark i armar och axlar. Man behöver också starka muskler i nacke och rygg och magmuskler som stöttar upp bålen. Styrketräning kan vara ett sätt att öka muskelstyrkan. Det kan man göra på gym men också hemma, till exempel efter instruktion från ergonom eller sjukgymnast.

Svetsarbetet är inte bara tungt, det kan också vara ensidigt. Det finns ingen forskning som visar att skador av ensidig belastning kan minskas genom styrketräning. Den som fått en arbetsskada får ofta rådet från sjukgymnaster att träna för att öka rörligheten och styrkan i de muskler man har ont i, men också i andra muskler som avlastar de onda musklerna.

Rörelse och koordination

Svetsning är ett precisionsarbete som kräver god motorik. Det handlar om att arbeta noggrant och stadigt genom att ha kontroll och att använda kroppen på rätt sätt. Det går att träna upp god motorik och koordination. Det är som att lära sig dansa - först krävs mycket ansträngning och kroppen är inte i takt med musiken sedan går det mjukt och smidigt.

En bra arbetsteknik kan tränas upp genom till exempel gymnastik eller dans. Det handlar om att träna upp rörelseförmåga och koordination.

Träning som rehabilitering

Den som fått en skada kan bli bättre av lätt träning. Fysisk aktivitet har också en allmänt hälsofrämjande effekt.

Träning som rehabilitering innebär bland annat att man stärker de muskler som svetsaren har värk i. Dessutom behöver man stärka andra muskelgrupper som stöttar och samverkar med de värkande musklerna. Men det handlar också om en balans mellan träning och vila. Det gäller att inte träna så att det börjar värka mer. Musklerna ska vila tillräckligt länge efter träningen (och efter arbetet) så att de hinner bygga upp sig.